Blog Image

Görans blogg

Möte i Sydvästra Skånes vattenrådet

Vad hände idag? Posted on Wed, August 27, 2014 16:52:45

Idag, onsdag, hade vi styrelsemöte i Sydvästra Skånes vattenråd. Det är alltid givande att träffa personer som är kunniga inom olika områden om miljön. Varje gång vi har möte har vi en eller flera personer som informerar om något nytt intressant område, t ex de senaste forskningsrönen eller, som idag, hur provtagning utfallit i en bäck och en å i vår kommunen och angränsande kommuner.

Idag beslutade vi att gå vidare med upphandling av miljökontroll på ett stort antal åar i Vellinge, Trelleborgs och Sturups kommun. Likaså ska vi till nästkommande möte bjuda in till medlemsmöte och försöka komma igång med en bredare samverkan för att få igång ett bättre vattenvårdsarbete i våra åar i kommunen.

Vill ni veta mer Sydvästra Skånes vattenråd se länk



Sveriges ekonomi 2014

Ekonomi Posted on Wed, August 13, 2014 19:58:41

Sverige har en av EU:s starkaste ekonomier

1930-talets kris ledde till att många företag gick i
konkurs eftersom efterfrågan sjönk och folk blev av med sina arbeten. I Sverige
sjönk antalet arbetstillfällen med ca 170 000 mellan åren 1930-33 (1). Men 30-talsdepressionen
gick över snabbare i Sverige än i många andra länder. Det berodde bl. a på att
många personer startade företag och anställde. Eftersom Sverige, vid denna tid,
kännetecknades av låga skatter, bra förutsättningar för entreprenörskap och en
flexibel arbetsmarknad befann sig redan år 1935 fler i arbete jämfört med 1930.

1990-talskrisen blev annorlunda. Det dröjde ända till 2008
innan antalet sysselsatta var lika många som 1988. Varför dröjde nästan 20 år
innan sysselsättning var tillbaks på samma nivå?

En anledning var att det var
svårt för företagen att växa genom att anställa. Det var mycket dyrt att både
anställa och köpa tjänster beroende på de höga skatterna på arbete.
Tjänstesektorn är helt beroende av humankapital och därför släpade hela denna
sektor efter under 90-talet. Arbetsmarknaden var inte tillräckligt flexibel.

Företagen
investerade i stället i maskiner och man genomförde vissa marknadsliberaliseringar
och det var bl a detta som drev tillväxten. Man öppnade i början av 90-talet
upp, från politiskt håll, för företagande i tillväxtbranscher genom att
avskaffa Radio och TV-monopolet samt postväsendet. Även skolorna samt vård och
äldreomsorgen har öppnats upp för privat företagande och skapat många arbeten.
Detta har lett till konkurrens och högre kvalitet inom dessa områden.
Naturligtvis har man också upplevt bakslag men på det hela taget leder
konkurrens framåt.

Under de gångna 8 åren har sysselsättning ökat med 250 000 (2)personer trots en mycket svår finanskris som drabbat Europa och övriga världen. Det är endast 2 andra länder i hela Europa, förutom Sverige, som lyckats öka sysselsättningen i denna omfattning. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker inte denna enastående utveckling i Sverige är bra av någon
outgrundlig anledning.

Vi har nämligen idag fler antal sysselsatta än någonsin tidigare. Sverige har också högst sysselsättningsgrad inom hela EU (3) (80%
räknat i åldern 20-62 år). Arbetslösheten låg på 8 % under 2013 och har sjunkit
ytterligare något 2014 enligt de senaste siffrorna. EU-snittet ligger på 11 %.
Andelen långtidsarbetslösa är alltid för hög ur ett mänskligt perspektiv men
jämfört med övriga EU har Sverige lägst antal långtidsarbetslösa, endast Island
har lägre i Europa.

Kort uttrycket så har Sverige idag en av de starkaste
ekonomierna i Europa.

Alliansen har också sänkt bolagsskatten och infört slopad
revisionsplikt och vill minska de administrativa kostnaderna för företagen,
sänka egenavgifterna och fortsätta arbetet med att förbättra för människor och
företag. Trots skattesänkningarna så har de totala skatteintäkterna inte
minskat beroende på att fler är i arbete och efterfrågan hålls uppe

Naturligtvis finns det mycket kvar att göra.

Målet är att, om
Moderaterna och Alliansen får förtroendet att fortsätta leda landet, fortsätta
reformarbetet och skapa 350 000 fler jobb till år 2020.

1. Entreprenörer som går mot strömmen (Nima Sanandaji, Fores, 2010).

2. www.Ekonomifakta.se
3. www.Ekonomifakta.se



Forskning om skolan

Utbidlning Posted on Wed, August 13, 2014 19:41:30

Vad visar forskningen om skolan?

Om skolanSkapad av Göran Gärtner tis, juli 13, 2010 22:00:08

En
intressant rapport har presenterats av McKinsey & Company (sept. 2007) med
titeln “How the worlds best-performing school systems come out on top”. I
rapporten har man undersökt tre olika grupper av skolsystem. Den första gruppen
man undersökt är länder vars skolsystem består av de 10 bästa i världen enligt
OECD:s program för utvärdering (PISA). Den andra gruppen är länder vars skolor
snabbt blir bättre p.g.a. olika reformer. De tog även med en tredje grupp som består
av utvecklingsländer som försöker förbättra skolorna genom att se hur andra
gjort.

I
undersökningen presenteras fyra övergripande och tankeväckande slutsatser. Men
innan slutsatserna presenteras så bör man känna till följande. De flesta länder
i OECD området och USA har lagt ner enorma summor på att förbättra skolan. Man
har gjort nästan allt – omorganiserat, ändrat i läroplanen, gjort klassrummen
mindre eller större, försökt med små skolor, stora skolor, experimenterat med
ny och oprövad pedagogik, investerat i ny teknologi m.m. Känns det igen?

Ingen
av åtgärderna ovan har lett till någon mätbar förbättring för elevernas
resultat. Pengarna har haft mycket liten eller ingen effekt. Den tragiska är
att det är endast ett litet fåtal av länderna i undersökningen som lyckats
förbättra elevernas resultat.

Ett
konstaterande som görs i undersökningen, som är välkänt sedan tidigare, är att
den socioekonomiska bakgrunden generellt sett spelar en avgörande roll. Ett
barn vars föräldrar är t ex lärare eller högre tjänstemän eller motsvarande har
redan innan det börjar skolan försprång på olika vis.

Den
stora utmaningen är då hur skolan kan övervinna dessa skillnader och förbättra allas
resultat. I undersökningen presenterades följande fyra slutsatser.

En
faktor, som är avgörande, är lärarnas skicklighet. Det är det som skiljer en
bra klass från en dålig, ett bra betyg från ett dåligt. Det avgör om ett helt
skolväsende i ett land är bättre än i ett annat land. Det är den första
slutsatsen. Som exempel kan nämnas att i Sydkorea får de 5 % bästa i varje
klass lov att ansöka till lärarut­bildningen. Det är inte säkert att de
kommer in. I Finland är det de bästa 10% i varje klass som kommer in på
lärarutbildningen.

De
skolsystem som lyckats bäst förbättrar och utvärderar dessutom kontinuerligt
sin undervisning. Kvalitén på undervisningen mäts på två sätt. Dels genom olika
återkommande prov för elever och dels genom skolinspektioner. Vid
inspektionerna utvärderar man skolorna och hjälper till att identifierar
områden som kan förbättras. Det är slutsats nummer två.

Den
tredje slutsatsen är att de skolsystem som lyckas bäst har utvecklat system för
att kontinuerligt mäta elevernas prestation. Utvärderingen används till att
hjälpa elever på effektivast möjliga sätt och förhindra att någon kommer efter.
Man försöker med andra ord fånga upp alla elever. Den ständigt förbättrade
undervisningen ska nå alla och ingen får komma efter.

För
att få alla dessa tre saker att fungera samtidigt på ett gynnsamt sätt krävs
dels nationella reformer men också utomordentligt ledarskap på såväl nationell
som rektors nivå och på lärarnivå. Eller som en studie noterade ”Det finns
inget dokumenterat fall där en skola lyckats vända en nedgående trend i
frånvaro av talangfullt ledarskap”. Det räcker alltså inte om de tre ovan
nämnda faktorerna fungerar. Faktorerna samverkar och allt måste finnas på
plats. Det är den fjärde slutsatsen.

Noteras
bör att slutsatserna av undersökningen är oberoende av kultur, politiskt
centraliserade/ decentraliserade system och religion. De bästa skolväsendena
återfinns bl a i Sydkorea, Singapore och Finland.

Jag
har nyligen tagit del av McKinsey – undersökningen. Det jag tar intryck av är
det vetenskapliga angreppssättet, att resultatet är generaliserbart och att det
visar på en kombination av faktorer som känns igen i dessa sammanhang.

Göran
Gärtner

Mer
att läsa: How the worlds best-performing school system came out on top, Sept
2007. Michael Barber and Mona Mourshed. McKinsey & Company.

Se
även seminariet Morgondagens skola på Axess hemsida: http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=925